Insikt · Fastighetsautomation
Era fastigheter har massor av system och data. Används de?
När jag har gått igenom fastighetsbestånd har jag ofta hittat samma sak. Varje byggnad har flera styrsystem, ofta från olika leverantörer och från olika år, och det samlas in mer data än någonsin: temperatur, luftflöden, energi, larm. Var för sig fungerar systemen. Tillsammans är de en samling öar som ingen har överblick över – och datan tittar man på när någon har klagat.
Potentialen är stor
Nätverket Offentliga fastigheter, där organisationer som tillsammans förvaltar över 90 miljoner kvadratmeter samarbetar, har i en vägledning om digital fastighetsautomation beskrivit stora möjligheter till energibesparing och bättre kontroll när systemen kopplas ihop och samverkar. Lagstiftaren har också börjat ställa krav. Boverket föreslog 2019 krav på system för fastighetsautomation i större lokalbyggnader.
Men att ha systemen är inte samma sak som att ha nyttan. Den kommer först när systemen kan prata med varandra och någon faktiskt använder informationen.
Det jag ofta ser är att tekniska system upphandlas för att ge kontroll över en viss del eller funktion: ventilationen här, passersystemet där, energimätningen någon annanstans. Var för sig är besluten rimliga. Men sällan ser jag ett helhetstänk där systemen byggs ihop till en gemensam rapportering och en styrfunktion som ledningen kan använda. Det blir många system men ingen överblick, och den nytta som skulle ha kommit av helheten uteblir.
Varför det blir öar
Systemen köps i projekt, inte som en helhet. Varje ombyggnad upphandlar det som behövs just där. Efter tio år har ni tio olika lösningar.
Ingen äger arkitekturen. I IT-världen har man lärt sig att någon måste ansvara för hur systemen hänger ihop. I fastighetsvärlden saknas ofta den rollen.
Leverantörerna låser in data. Om avtalet inte kräver öppna gränssnitt och att ni äger er data, blir det dyrt att byta eller att koppla ihop.
System är inte samma sak som nytta
När Boverket 2019 föreslog krav på system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning i större lokalbyggnader påpekade Stockholms stad i sitt remissvar att det inte framgick tydligt hur kraven faktiskt skulle leda till energibesparing. Det är en viktig poäng. Ett system som samlar in data sparar ingenting i sig. Det är beslut som sparar pengar.
Nätverket Offentliga fastigheter beskriver i sin vägledning hur data från fastigheterna kan användas för att förutse behov och förbättra förvaltningen. Men för att komma dit behöver någon ställa rätt frågor till datan.
Nyttan kommer när datan samlas på ett ställe. När information från styrsystem, energimätning, felanmälningar och underhållsplaner konsolideras går det att jämföra byggnader, se mönster och upptäcka avvikelser innan de blir problem. Här blir AI en motor. Ett AI-stöd kan gå igenom mer data än någon drifttekniker hinner, flagga byggnader som avviker, förutse när en komponent sannolikt kommer att gå sönder och sammanfatta läget för ledningen på ett språk den förstår. Men AI kan bara arbeta med den data som finns samlad. Därför är konsolideringen det första steget, och det är en ledningsfråga.
Var det stannar
Ingen har formulerat frågorna. Data utan en fråga blir en kurva på en skärm. Vilka byggnader drar mest energi i förhållande till hur de används? Var är inomhusklimatet sämst? Sådana frågor måste någon ställa.
Datan ligger hos leverantören. Om ni inte enkelt kan ta ut den och jämföra mellan byggnader går det inte att se mönster.
Drift och ledning pratar olika språk. Driftteknikern ser larm och börvärden. Ledningen vill veta kostnader och risker. Någon måste översätta.
Det här kan ledningen kräva
- En kartläggning av vilka system som finns, i vilka byggnader, från vilka leverantörer och med vilka avtal.
- Krav på öppna standarder och dataägande i alla nya upphandlingar.
- En utsedd ägare för helheten, någon som ser till att varje nytt system passar in i en gemensam plan.
Det här känner jag igen från IT-sidan. Det som var en teknisk fråga för tjugo år sedan blev till slut en ledningsfråga, eftersom kostnaderna och riskerna blev för stora för att lämna åt varje projekt.
Ett sätt att komma i gång
- Välj tre frågor som ledningen vill ha svar på, till exempel energi per kvadratmeter, antal klagomål på inomhusklimat och oplanerade driftstopp.
- Ta fram svaren för fem byggnader med den data ni redan har. Det visar snabbt vad som går och vad som saknas.
- Gör det till en återkommande rapport till ledningen, kort och jämförbar över tid.
En fråga till nästa ledningsmöte
Vilket beslut om våra fastigheter fattade vi senast med hjälp av data från styrsystemen?
Källor: Offentliga fastigheter, Digital fastighetsautomation (vägledning) · Stockholms stads remissvar på Boverkets rapport om fastighetsautomation (2019)
Nästa steg
Hur ser det ut hos er?
Gör självtestet om fastighetsautomation och energistyrning för att se var ni står, eller boka 30 minuter med mig om hur ni kan få ordning på helheten och börja använda den data ni redan har.