Investeringen är klar. Var blev nyttan av – och vad lärde vi oss?

I nästan varje beslutsunderlag för en investering finns ett avsnitt om nyttor. Tid som ska frigöras, kostnader som ska minska, kvalitet som ska öka. Och nästan alla projektmodeller har ett steg som heter utvärdering. Jag har sällan sett någon gå tillbaka två år senare och kontrollera om nyttan kom – eller sett nästa projekt använda det förra projektets lärdomar.

Staten har samma problem

När Riksrevisionen 2025 granskade statliga myndigheters strategiska digitaliseringsprojekt konstaterade de att en klar majoritet av myndigheterna inte hade arbetat systematiskt med nyttorealisering. Bristerna, särskilt i utvärderingen av uppnådd nytta, försämrade enligt Riksrevisionen möjligheten att följa upp och förbättra projektens effektivitet. Redan 2019 hade Myndigheten för digital förvaltning konstaterat att endast ett fåtal myndigheter beslutade om och följde upp hur nyttorna av genomförda IT-investeringar realiserades.

Det här är inte en byråkratisk detalj. Om ingen följer upp nyttan vet ni inte om investeringen var värd pengarna, och ni har inget underlag för nästa beslut.

Jag arbetar själv alltid med nyttokalkyler och väger det projekten levererar mot den nytta det ger. Sex månader efter ett införande som jag har varit med om går jag tillbaka till kunden, utan kostnad, och gör en nyttouppföljning. Vad blev det av det vi lovade? Det är så jag lär mig, och det är så kunderna lär sig. Det är också ett av de bästa sätt jag vet att bygga förtroende på.

Energin tar slut vid leveransen

När Riksrevisionen tidigare granskade kostnadsökningar i infrastrukturprojekt var en av slutsatserna att kunskap om orsakerna till kostnadsavvikelserna saknades. Om ingen tar reda på vad som gick bra och dåligt, finns det inget att lära sig av.

Det jag själv ser är att energin tar slut vid leveransen. Hela organisationen har kämpat mot ett datum, och när systemet eller förändringen väl är på plats finns det sällan kraft kvar för att utvärdera, följa upp nyttorna och se till att effekterna faktiskt hämtas hem. Projektet stängs, folk går vidare till nästa sak, och den viktigaste delen av arbetet blir aldrig gjord.

Varför nyttan försvinner

Nyttan uppstår någon annanstans än kostnaden. Projektet levererar ett system, men nyttan ska komma i verksamheten. Om ingen chef i verksamheten äger den kommer den inte.

Den frigjorda tiden används till annat. Det är ofta bra, men då ska man säga det. Annars står det i underlaget att kostnaderna ska minska, och det gör de aldrig.

Ingen mätte före. Utan en nollmätning går det inte att visa någon förändring, och då blir all uppföljning en åsikt.

Varför utvärderingar inte används

De görs för sent. När projektet är slut har projektledaren redan börjat med något annat och teamet är upplöst.

De handlar om fel saker. Många utvärderingar handlar om tid och budget, men inte om huruvida projektet gav den effekt som var tanken.

Ingen äger lärdomarna. En lista med lärdomar utan någon som ansvarar för att föra dem vidare är en dagbok, inte ett verktyg.

Tre enkla regler

  1. Varje nytta får en ägare i verksamheten, inte i projektet.
  2. Mät nuläget innan ni börjar, även om det bara är en uppskattning.
  3. Boka uppföljningen redan i beslutet, till exempel ett år efter leverans, och låt nyttoägaren redovisa den för ledningen.

Ett enklare sätt

Jag föreslår att ni skippar den stora slututvärderingen och gör två saker i stället. Ett kort möte direkt när projektet levererar, med en enda fråga: vad skulle vi göra annorlunda nästa gång? Och en uppföljning efter sex till tolv månader, där ni tittar på om projektet gav den nytta det lovade.

Det viktigaste är att någon i ledningen får ansvar för att lärdomarna faktiskt används i nästa projekt. Annars blir det bara ännu en rapport.

En fråga till nästa ledningsmöte

Vilken av våra senaste investeringar kan vi visa att den gav den nytta som stod i beslutsunderlaget?

Källor: Regeringens skrivelse 2025/26:33 om Riksrevisionens rapport om strategiska digitaliseringsprojekt · Riksrevisionen, RiR 2025:8 · Regeringsuppdrag om styrning av digitala investeringar (med hänvisning till DIGG 2019) · Riksrevisionen, RiR 2025:8 om statliga strategiska digitaliseringsprojekt · Riksrevisionen, granskning av kostnadsökningar i infrastrukturprojekt

Hur ser det ut hos er?

Gör självtestet om nyttorealisering och projektutvärdering för att se hur ni följer upp era investeringar och tar vara på erfarenheterna, eller boka 30 minuter med mig om ett projekt som inte gav det ni hoppades.